tillsammans är man mindre ensam

När jag insåg att Halmstad ledde med ett mål mot Malmös noll var jag så himla glad. Att fira mitt i Malmöklacken var fantastiskt, att faktiskt tysta dem. Att laget kunde traska av planen i halvlek med, än så länge, en vinst. En underbar känsla. Dock blev andra halvlek lite trasslig, en utvisning, ett strupgrepp och tre bollar i Nauzets mål. Men så kan det gå, duktiga var dem.
(Kolla här, gjorde min dag.)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0